DarkRainbow

Vi ler, pratar och skämtar

Koppen i min hand snart tom

Jag vet vad som händer när sista droppen är slut...

Jag vet inte om jag kan dricka mer

Min kropp skriker åt mig att dricka

Mitt huvud skriker tvärtom... 

Om jag inte dricker upp så är gränsen satt

Då fortsätter en trevlig dag med skratt och skämt

Då är vi vänner...

Om jag dricker upp...

Ja..

Då skiftas vi från vänner till något helt annat

Du kommer att sluta skratta

Du kommer att le, men inte vänligt

Du kommer att se på mig med eld i blicken

Då blir du ett rovdjur med blicken satt på ditt villebråd

Du kommer att ta min hand i ett fast grepp och föra mig hem

Där kommer du att sluta din hand runt min hals och långsamt få mig på knä

Du kommer att se mina tårar falla med din lem i min halsD

Dukommer att se på mig och torka bort mina tårar och säga det jag mest av allt vill höra"Duktig slyna"J

Jag ser på dig och tömmer min kopp

Din blick ändras och en ilning går genom min kropp

Nu är jag din...

När tanken flyger över vidderna så stiger en blodröd sol.

En sol som bådar förändringar och ger ett hopp.

Jag lägger mitt hopp till solen och längtar efter ett tecken.

Jag sjunger ut min längtan men väntar inget svar.

En dag kommer det att ske!

Men när den dagen gryr vet ingen.

Och när den dagen är här så är solen röd som blod, med ett värmande sken som ger mig det jag längtar efter!

Du vet att det är du! 

Du vet vad jag menar! 

Du vet mer än någon!

Min Guldskimrande Gud, du är min längtan!

Mitt inre är i lågor..

Lågor av ångest och smärta.

Lågor meterhöga, matade av min oro

Dom fladdrar i en icke existerande vind av minnen och förhoppningar.

Dom stormar framåt inuti mig

Bränner allt dom rör... 

Vattnet ångar bort och allt hopp till släckning är borta..

Låt mig brinna!

Låt allt försvinna!

Kanske lugnet återvänder om allt försvinner...

På en vind av röd känsla flyger jag,

Över ett landskap av glömda och gömda minnen.

I detta land av oförtjänt ilska och vanmakt, 

Lurar illvilja och hopp bakom varje hinder.

På drömmarnas vingar flyr jag verklighetens kalla band, 

Mot fantasins ljusa fasad.

Där finns vi!

Där i ett land skapat för oss, av oss.

Där kan vi vara det vi vill!

Ingen verklighet med all dess tvång och påhittad lycka

Ingen trötthet och hindrande tyngd.

Där!

Där är vi varandras!

Där finns inget hinder!

Där finns inte avstånd!

Där finns bara vi..