Upp till bevis

Veckorna gick och Lilly försökte låta bli att tänka på Noel. Men det avtryck han lämnat hos henne var svårt att ignorera. 
Insikten om att hon faktiskt utvecklat ett romantiskt och sexuellt intresse för någon så ung, 22 år yngre än henne själv, kändes inte längre lika främmande och galen.
Faktum var att Lilly förmodligen skulle känt ungefär likadant även om han varit äldre. 
Men samtidigt gjorde tanken på att han precis fyllt 19 år, något med henne.

Borde hon låtit sina känslor och tankar förbli mer outtalade, hade det hindrat att han kanske kände sig obekväm eller överrumplad? 
Men å andra sidan hade hon ju inte erkänt hälften av vad hon faktiskt börjat känna.

Komplimanger var tydligen vardagsmat för honom och det störde henne lite att han inte varit lite mer ödmjuk kring det.
Visserligen blev han glad över hennes komplimanger, sa att det var värda mycket när de kom från en speciell person som henne.
Det gladde henne mycket att han var tänd på henne men hon ville verkligen att han skulle tycka om henne, vilket han sagt att han gjorde.
Hon hade verkligen försökt att inte vara för på, inte gå händelserna i förväg eller hoppas på för mycket.
Hon kände honom ju egentligen inte, även om hon upplevde att dom kommit varandra nära under den korta tid de haft kontakt. 
Var det bara hon som känt en stark connection mellan dom? Hon vägrade tro att det bara var önsketänkande eller inbillning. Det fanns något mer än bara attraktion mellan dom. En samhörighet, ett djupare samförstånd. 
Men hon hade bestämt sig för att vara lite mer avvaktande och inte så intensiv, precis innan han blockat henne. 

Så kom ett sms från ett nummer hon inte kände igen. Det hade gått tre veckor sen Noel oväntat blockade henne på msn och därmed klippt deras kontakt.
Men hennes intuition sa henne att det här var från honom, innan hon ens öppnat det. 
Det började lite trevande: 

"Hej snygging!"

Lilly kände inte igen numret och ville vara säker på att det var han. 

"Är det N? "

"Ja hjärtat, det är Noel.
Ledsen att jag försvann och  förhindrade vår kontakt genom att blocka dig, det var osnyggt, jag vet. Men jag var tvungen för att inte bli påkommen.
Snälla förlåt, vi kan lösa det här. Har du tid att ses i eftermiddag?"

Vad fanns det att lösa, tänkte Lilly. Försvinna i tre veckor sen plötsligt vilja ses på direkten. 
Han drev henne till vansinne! Hans sätt att charma henne, hennes konstanta tankar på honom,  alla bilder hon hade på honom på telefonen, hon var besatt och det fanns bara ett sätt att få det ur systemet. 

En enda gång tidigare hade hon kärat ner sig i någon annan än sin make under de 15 år de levt tillsammans.
Då hade hon varit känslomässigt otrogen men tack vare det geografiska avståndet och att killen ifråga var rejält bipolär med många obehagliga svängar, så hade hon inte varit fysiskt otrogen. De hade dock trånat efter varandra på avstånd till och från under flera år och deras känslor för varandra drev dom till vansinne på varsitt håll, 70 mil ifrån varandra. Det krävdes en turbulent period, en annan intensiv kvinna, fokus på sitt eget mående och en längre tid helt utan kontakt innan förtrollningen upphörde och hon äntligen såg klart igen. Magin och besattheten var borta och kvar fanns insikten om hur fel han, Daniel, var för henne och hur destruktiv och förgiftad deras märkliga distans-relation var.
Till skillnad mot vad både Lilly och han trott så krävdes det inte att dom knullade för att få veta om det dom hade bara var en illusion och förhoppning eller om de verkligen behövde varandra.

Men av flera anledningar så var den förälskelsen och den personen lättare att komma över än Noel nånsin skulle bli. Noel fanns nästintill runt knuten, på samma ort som henne. Hon kunde springa in i honom på skolan eller på Ica. 
Precis som med Daniel så fanns risken, möjligheten att hennes uppfattning och känslor bara var en illusion som inte stämde överens med verkligheten, kanske skulle magin upphöra om de träffades (de hade ju bara lagt märke till varandra en gång sent i höstas då de befann sig på samma plats), om de verkligen träffades, eller kanske krävdes det att de låg med varandra för att få klarhet i vad som var äkta.
Men Lilly var övertygad om att det inte skulle gå att komma över Noel utan att ha fått chansen att känna efter ordentligt och undersöka saken närmre.

Samtidigt var hon osäker på hans avsikter, hon skrev sina tankar i ett sms:
"Du kan ju få vem du vill. 
Jag fattar inte vad du vill med mig, en 40-åring med 
3 kids (varav äldsta är två år yngre än dig), gift, visserligen har jag stor byst, men det finns det många som har."
Svaret hon fick gjorde att hon smälte ännu mer.
"Men jag tycker om dig Lilly, jag gör verkligen det. 
Och jag vill träffa dig o lära känna dig mer."
"Åh, Noel! Jag känner likadant."

Efter några intensiva meddelanden, några få selfies från Noel och några uppskattade tuttbilder från Lilly så blev han svalare och kändes oengagerad och mindre intresserad.

Lilly blev frustrerad och kunde inte låta bli att känna sig lekt med. Vem fasen trodde han att han var?! 
Bara för att han var väldigt ung så var det fasen inte okej att leka med henne, driva med hennes känslor på det här sättet! Hon hade lust att sätta honom på plats på ett vuxet och strängt sätt.
Visa honom vad han gick miste om.
Hon ignorerade honom tillbaka. Skrev ett kort meddelande om att dom inte skulle ha kontakt.
La all sin tid, engagemang och fokus på familjen. Tack o lov hade hon fullt upp på det området.
Visst var hon sexuellt frustrerad. Hon behövde mycket närhet o sex från sin make för att må bra. Och för att hantera saknaden och längtan efter Noel. 

Veckorna gick och det började bli riktigt skönt vårväder ute. Noel verkade ha accepterat hennes avståndstagande. 
Lika bra att han inte hörde av sig, hans instabila sätt mot henne gjorde henne nervös. Kanske lekte han bara med henne, drev med henne.

Men så sökte han kontakt igen. Skrev att han saknade henne och ville ses och prata.
Hon var sval först, svarade men bara kort. 
Sen förklarade hon varför hon tagit avstånd och hur han fått henne att känna. 
Han bad om förlåtelse flera gånger för sitt oberäkneliga sätt.  
"Men inte fan drev jag med dig, bara svårt att skriva för ofta om vi ska hålla detta hemligt."
Hans ord gjorde henne lite irriterad "Nä vem fan kan höra av sig ofta, jag har fan mer o förlora på vår kontakt än du men inte fan ghostar jag dig titt som tätt för det" tänkte hon irriterat men skrev det inte.
En del av henne varnade "Du kan den här sorten, håll dig undan. Det kommer bara bli problem annars." 
Men en del av henne kände hur känslorna, intresset, nyfikenheten blossade upp.
Den delen av henne sa till  henne att han var olik alla andra hon mött och att hon måste träffa honom innan hon kunde göra en bedömning eller hantera detta. Hon måste få veta om han var äkta, om han kunde stå för det han skrev. 

"Jag saknar dig, jag saknar din kropp och jag saknar våra konversationer. 
Snälla får jag se dig."
Skrev Noel.

Nä, nu fick det vara slut med den här konstiga leken!

"Inga fler bilder. Du får se mig på riktigt i stället. Jag har en stund över på måndag."