Solen stod högt på himmelen, det var en fin och varm dag för att vara på det öppna havet. Jag stod bredvid min far som stod och spejade efter andra skepp. Ett engelskt handelsfartyg fanns inom synhåll när min far kollade genom den långa kikaren.
- Hissa seglen och styr mot styrbord, ropade han till besättningen på 20 man, som bara väntade på att få plundra igen. Männen var allt mellan 18 till 63 år, i alla storlekar men alla lika vältränade. Den äldste mannen hade seglat med min far i över 30 år, den yngste i bara några månader.
Det blev full aktivitet på däck när beordringen hade ropats ut. Männen klättrade i näten på båda sidorna av skeppet och de drog i nästan alla rep som fanns för att få upp de stora seglen.
Vi var på väg från Portugal, där de hade hämtat mig efter min mors plötsliga bortgång, på väg mot England. Jag hade bott med min mor hela mitt 16 åriga liv och bara träffat min far ett fåtal gånger varje år, när han kom hem med alla skatter han lyckats få tag på under alla hans räder på havet. Jag hade aldrig velat bli en pirat som min far. Men hellre det än att bli såld som slav i en av Portugals hamnar. Mor hade fått min far att lova att han skulle ta hand om mig, när hon låg på sin dödsbädd.
Så här står jag nu, vet inte om jag ska bli upprymd eller förfasad när jag ser manskapet dra fram 4 av de 10 stora kanonerna på styrbord sida av skeppet.
- Du ska bara stå här och kolla på medan vi plundrar, sa far till mig. Blir det strid här på däck går du in i min hytt och är redo med ditt svärd.
Jag hade ett långt svärd i sin slida på höften och två mindre knivar i var stövel.
Jag hade aldrig svingat ett svärd innan jag klav på skeppet. Men ja glade fått lektioner av de andra männen ombord och blivit hyfsat bra. Men jag hade aldrig trott att jag skulle få användning av min nya talang.
- Ja far, sa jag och kollade på skeppet som kommit allt närmare. Det var mycket mindre än vårat skepp och far hade bara sett ett tiotal man på däck, så han trodde det skulle bli ett lätt anfall.
Männen stod i full beredskap med dragna svärd vid relingen, en del hängde i näten några meter över de andra. Min far tog plats bredvid dom, också han med draget svärd och en glimt i ögonen jag inte visste varför han hade. De flesta hade samma glimt märkte jag när de kollade efter vart jag stod ifall om att de behövde skydda mig mot striden.
- Ge upp och ni får behålla era liv, ropade far över till kaptenen på det andra skeppet.
- Aldrig utan en strid, kom till svar.
- Vad ska vi göra med denne? Han är medvetslös för tillfället och har en del otäcka sår, men om och när han vaknar kanske han kan vara till nytta, sa en av mannarna som bar på honom.
- Bind fast honom på ena bordet under däck, sa far efter en viss tids betänketid. Tess, gå du också ner och tvätta av honom och ta hand om hans sår.
Jag följde med männen ner under däck och samlade ihop några trasor och vatten medan de band fast hans armar och ben.
Efter männen hade gått insåg jag att jag inte skulle kunna få av honom kläderna, utan var tvungen att skära bort dom. Jag tog en av knivarna jag hade på mig, gjorde ett snitt i hans skjorta och rev sen av resten. Jag tappade nästan andan när jag såg musklerna på denna unga man. Han hade ett väldefinierat sexpack(som vi inte hade något ord för på den tiden), nästan inget hår på bröstet, bara en sträng med mörkt hår från navel ner mot byxlinningen och ordentliga armmuskler. Det syntes att han hade varit hårt arbetande i flera år.
Jag tog en trasa, blötte ner den i vattnet och började torka av honom. Han hade några ordentliga splitterskador både i ansiktet och på bröstet, efter det att en av kanonkulorna spräckt masten och skickat iväg träflisor på alla som var i närheten. Jag lade om hans sår så gott det gick. När överkroppen var färdig tog jag åter min kniv och gjorde ett snitt i hans byxor för att undersöka eventuella sår på benen. Jag blev helt tagen när jag såg storleken på hans mandom, där den låg helt slak, med det mörka håret runt om.
Han hade två mindre sår på var lår, så jag vek bort tyget och började tvätta dom. Jag vet inte vad jag gjorde, men mandomen blev bara större och större tills den stod helt präktig och stolt.
Jag såg mig snabbt omkring och visste inte vad jag skulle göra. Här står jag och tvättar en medvetslös killes sår, som helt plötsligt får stånd. Jag skyndade mig att tvätta och lägga om såren och sen stod jag bara där, helt hänförd av den vackra, perfekta kuken jag sett. Okej det var en enda kuk jag sett, men ändå.
Jag kollade på hans ansikte, inga spår om att han skulle vakna. Jag tog ett tag om kuken, bara trevade. Jag hade sett hur kvinnorna tog hand om männen i gränden nedanför vår balkong i Portugal, men hade aldrig tagit hand om någon själv. Jag började röra handen upp och ner försiktigt och var helt fascinerad över storleken på den. Killen började andas tyngre hörde jag, men jag fortsatte ändå. Jag var helt inne i att runka av honom, att jag inte märkte att han hade slagit upp ögonen. Det hördes ett utdraget stön och helt plötsligt sprutade han ner handen på mig. Jag blev rädd och förvånad att jag släppte taget om kuken, som la sig upp på magen på honom och fortsatte att spruta små strålar upp på hans bröst. Först då märkte jag att han hade vaknat. Jag blev helt förskräck och var på väg därifrån.
- Hallå! Du kan inte lämna mig så här.
Jag stannade och vände mig långsamt om. Jag såg rakt in i ett par mörkbruna ögon, som såg rädd ut.
- Vart är jag? Varför är jag fastbunden för?
- Du har blivit tillfångatagen av kaptenen på Black Angel, sa jag tyst och kände hur jag rodnade när jag såg spåren efter sperman på hans bröst.
- Tillfångatagen? Men min besättning, mina mannar?
Jag såg hur uppgiven och ledsen han blev, tårar hotade att svämma över.
Jag tog vattentrasan och torkade bort sperman på hans bröst, sen la jag ett lakan över honom och gick därifrån.
Uppe på däck satt manskapet och gick igenom fynden.
- Hur är det med honom därnere? frågade far när han såg mig.
- Han är vaken. sa jag bara.
Kommentarer