- 2 päiviä sitten Tvungen ( kidnappning. verklighetsbaserad ) Jag går längs grusvägen påväg mot att möta en bekant för första gången. Vi har bestämt möte lite längre bort vid en park nära din bostad för att sedan gå hem till dig och umgås lite och lära känna varandra. Efter att måste ha kollat upp en karta några gånger via mobilen så hittar jag äntligen rätt park där jag strosar omkring lite i väntan på att du ska dyka upp.Jag hör ett par snabba fotsteg bakom mig men tänker inte så mycket mer på det tills någon tar ett hårt tag om min axel och tvingar mig frammåt. Samtidigt som du dovt väser åt mig att jag ska följa med och inte göra något dumt som att prata eller titta på dig om jag vill leva.Jag följer medgörligt dig dit du styr mig, det är inte långt och när vi kommer fram till din lägenhet drar du mig ner till källaren där du redan förberett lite. Rädd för vad du kan göra gör jag allt för att lyda din minsta vink även om jag är både rädd och lite nyfiken på vad du har i tankarna. Vi går mot ditt föråd där du tar fram en gag så jag ska vara tyst, som du täcker med en halsduk, och även ett par handbojor som du även dom döljer med hjälp av en halsduk. Jag klarar inte av att hålla mig utan tittar lite mot dig, men hinner inget se förrns du upptäcker mig och jag blir genast tillsagd att skärpa mig om detta inte ska bli rent av obehagligt. Du tvingar mig upp för alla trapporna till din lägenhet där jag får ställa mig och titta i ett hörn medan du hämtar 2 huvor så du inte riskerar att bli sedd.Nu står jag där i blindo, rädd för vad som komma skall.Du lossar handbojorna som jag på vägen upp till din lägenhet låst fast mina händer framför mig och nu låser du dem bakom mig så jag ska ha mindre chans till motstånd. Sedan tar du ett stadigt grepp om min strupe och trycker upp mig mot väggen och frågar mig om jag verkligen trodde jag kunde gå hem till främmande män utan att det kan hända något och ger mig en örfil och pressar pistolen du haft med dig mot min käke. Jag känner hur det bränner till mot kinden och pistolens kalla metall trycks mot min hud ochhur du nu börjar ta fram mina bröst ut BHn jag har på mig. Med ett svidande nyp tar du mina bröstvårtor och drar mig in till ditt vardagsrum där du slår mig över brösten ett flertal gånger, det svider till varje gång och jag känner hur gråten börjar ge sig till känna både av rädsla och smärta. Då tar du återigen tar i mina bröst och leder mig återigen ut till hallen där du befaller mig ner på knä, något som jag genast lyder. Jag försöker se genom huvan vad du gör, men det är så mörkt att jag bara kan se någon kontur från din kropp, men jag anar vad det är du tänker göra.Jag får återigen ett par örfilar och slag mot brösten, det bränner till lika mycket varje gång och jag är lika oförberedd alla gånger, samtidigt som du svär över min dumhet att gå med på att träffa främlingar. Du tar fram din stora och nu hårda kuk och säger åt mig att det bara är att gapa och suga som den lilla hora jag är.Tvivel om att trottsa din order far genom mitt huvud men den brännande smärtan i kinden och brösten gör sig snabbt påminnd och får mig att inse att det inte är någon idée att gå emot din order. Jag gapar lydigt och du trycker in din kuk i min mun, som är betydligt större än vad jag ens vågat vänta mig. Det är en blandad känsla av skräck och upphettsning av att bli tvingad att suga. Men du tycker jag suger för dåligt och börjar munknulla mig istället och säger åt mig att gapa ordentligt, du svär åt mig som inte ens kan suga ordentligt och dina rörelser ökar i takt med irritation och njutning.Tillslut känner du hur du är nära att komma och drar dig ut lite och väser åt mig att hålla munnen öppen och kör återigen in din kuk samtidigt som du kommer och sprutar munnen full, som jag duktig sväljer allting av.I frustration av din besvikelse att jag inte var så duktig som du hoppats tar du fram en piska som du låter jobba över mina bröst. Det svider till otroligt mycket för varje rapp som träffar och jag vänder huvudet bort mot dig i någon form av försök till mental flykt. Jag känner återigen hur rädslan får gråten att komma allt närmre, men jag håller tillbaka för det nöjet vill jag inte att du ska få.Tar nyper tag i bröstvårtorna igen, lite hårdare den här gången, och drar med mig in till vardagsrummet och puttar omkull mig i din soffa. Du låter mig sitta där och skämmas en stund och låta mina tankar och oroa växa när jag hör hur du går omkring och plockar med saker.Du tar av mig gagen och låser upp bojorna samtidigt som du med en mörk stämma berättar för mig hur fruktansvärt dum jag vore om jag skrek eller försökte något nu. Av ren rädsla vågar jag inte göra annat än att lyda dig och sitter därför helt tyst och stilla. Jag känner igen metallen från pistolen som du smeker längs min hals ner mot mina bröst, det är en blandad känska av skräck och njutning som kommer från beröringen. Även om jag inte vill erkänna det för mig själv så tycker jag om detta. Du ställer dig framför mig och tar nu av mig huvorna dessutom, men du säger åt mig att jag först ska blunda tills du säger annat, något som jag självklart gör. När jag sedan väl får öppna ögonen och tittar upp mot vart rösten kom ifrån ser möts jag av en sträng blick och ett stort vapen riktat emot mig. Jag blundar igen vilket får dig ännu argare och du väser åt mig att jag inte har fått lov att blunda igen, så jag öppnar försiktigt ögonen och tittar in i dina som blänger på mig.Det blir till att sätta på mig huvan igen och så går du iväg med vapnet samtidigt som du svär lite över hur olydig jag är. Denna gången får jag sitta där en stund och jag hajar till för minsta lilla rörelse. Du tar ett ordentligt grepp runt halsen på mig igen och trycker till lite samtidigt som du presser pistolen mot mitt huvud och frågar om jag har roligt, om det blev som jag trodde. Innan du berättar att jag bara är en dum liten hora som verkligen trodde allt du hade sagt. Jag känner börjar skaka av rädsla för dig samtidigt som jag känner hur jag blir allt kåtare.Du tar sakta av mig huvan igen och men även om du inte säger något så blundar jag, du har ju ändå sagt att jag inte får titta på dig så jag vågar inte göra annat. "Öppna ögonen hora", muttrar du. Öppnar dem sakta och ser till min förskräckelse en pistolpipa riktad emot mig och blundar igen av ren försvarmekanism. "Har någon sagt att du får blunda?" väser du till mig. Jag svarar tyst med ett "Nej Herrn" och öppnar ögonen.Det svider till av örfilen du ger mig och väser åt mig med riktigt mörk röst "sa inte jag åt dig att vara tyst!". Jag biter mig i läppen och skäms samtidigt som jag nickar försiktigt.Du går därifrån och ser hur jag följer dig med blicken, även om det är av åtrå ryter du till mot mig "men är du helt dum? du fick inte titta på mig, vad fan ska jag göra med dig jävla luder?" och går mot med mig snabba steg och höjer näven för att slå mig. Jag kryper ihop för att skydda mig själv och väntar på slaget men jag hör bara hur du skrattar elakt samtidigt som du går bort och hämtar ett betydligt större gevär som du kommer tillbaka till mig med. "Gapa" är allt du säger, jag bara tittar på dig och när jag ser att du börjar bli otålig och är påväg att säga det igen så öppnar jag sakta munnen. Du för in pipan i min mun och ser paniken i mina ögon och hur jag börjar skaka riktigt ordentligt. "Ska jag trycka av?" frågar du med en hånfull ton i rösten. Först sitter jag bara tyst och tittat på dig och skakar lite på huvudet. "Va, jag hör dig inte?" säger du med ett stort leende över läpparna, "Ska jag trycka av din lilla hora?". "mnbey" är allt jag lyckas mumla fram med pipan i munnen. Du skrattar ännu mer och drar ut pipan och ger mig en kall blick.När du lägger bort geväret igen sätter du på mig huvan igen så jag inte ska se vad du håller på med, plötsligt känner jag något hårt och vasst mot min hals och inser snabbt att det är en kniv som du har. Jag följer försiktigt med i rörelserna och slutligen blottar halsen mot dig, du tar återigen upp pistolen och smeker den längs min hals och ner mot mina bröst som du lite tidigare sagt åt mig att ha tillbaka i BHn och linnet. Jag ryser av välbehag när den kalla metallen rör vid mig. Du tar åter av mig huvan och stirrar mig djupt i ögonen, en blick som ger mig rysningar längs ryggraden samtidigt som jag känner hur kniven trycks svagt mot min hals. Lutad över mig ler du ett hånfullt flin, men även om jag känner rädslan sprida sig finner jag dig otroligt attraktiv och att jag blir allt kåtare, speciellt när din blick blir allt hårdare.Du lägger bort kniven och tar ett stadigt tag i mitt hår och fortsätter att hålla mitt huvud bakåt så att strupen blottas. Du trycker din stora hand mot halsen och klämmer åt lite så jag får svårt att andas. "Jasså du gillar det här din lilla hora?" väser du fram och skrattar till. Du får en idée och släpper snabbt taget om mig och går iväg, jag får sitta där ett litet tag och undra vad det är som händer innan du kommer tillbaka. I handen håller du en liten batong som inte ser ut att vara mycket till världen, men jag inser ganska snabbt att det är en teleskopbatong du har. Du gör ett mot golvet med den så att hela far ut och hukar dig snabbt över mig samtidigt som du pressar teleskopbatongen mot min hals. Det känns obehagligt och skrämmande när det börjar bli svårt att få luft."Smek dig själv" viskar du dovt till mig, dock fryser jag till av all rädslan och vågar inte röra mig så som du beordrat. Jag ser hur du biter ihop av ilska och försöker behärska dig lite, jag blundar och du viskar med väldigt ansträngd röst "smek dig själv sa jag". En, två, tre örfilar utdelas och det känns som det brinner på kinden. "NU" väser du fram med en höjd röst. Jag håller tillbaka tårarna medan jag sakta börjar smeka mig själv, det är så otroligt skönt för vid det här laget har jag hunnit bli väldigt upphetsat och våt. Det tar inte lång tid för mig att bli rejält kåt och det är nära att gå för mig, vilket du lägger märke till. "Ta det lungt, tro inte att du får komma utan att ha bett om lov din lilla hora".Jag tittar på dig med en nästan desperat blick "Snälla Herrn, snälla kan jag få komma?". Du ler elakt och svarar med ett obehagligt lugn "Nej".Jag gnyr till och försöker hålla tillbaka så mycket som jag bara kan. "Snälla Herrn, Låt mig få komma" men får återigen ett nej tillbaka. Jag stönar allt högre i takt med att det blir svårare och svårare för mig att inte komma, "snälla Herrn, Snälla kan jag få komma?" kvider jag fram. Du sitter där tyst en stund och tittar på mig och ler hånfullt när du trotts allt säger ja. Jag känner hur kroppen inte klarar av mer och jag kommer i en otroligt skön orgasm. "Tack snälla Herrn".Du reser dig upp igen och går iväg och hämtar lite rep, sätter dig brevid mig och säger åt mig att ta upp mina fötter och att jag ska hålla i dem. Jag gör snällt som du beordrar mig och tittar frågandes på dig. Du tar repen som du nu använder för att binda fast mina händer i vardera ben. Nu sitter jag där med benen isär och kan inget åt det göra. Yttligare igen sträcker du dig efter huvan och sätter på mig den så jag inget kan se. Rädslan som dämpats lite efter orgasmen börjar återkomma, speciellt vid tanken av att inte veta vad du gör. Jag kan höra hur du går omkring och plockar med lite saker, till slut hör jag ett ljud från något som vibbrerar, snabbt.Plötsligt känner jag den mot min fitta utanpå mina byxor, det vibbrerar hårt men ack så skönt. Jag stönar till lite lågt av välbehag. Fortfarande känslig efter förra orgasmen tar det inte lång tid för mig att nå ett väldigt upphetsat tillstånd. "Snälla Herrn, får jag komma igen?". Du sitter där tyst en stund och allt du ger mig till svar är "Nej". Frustrerad och inte långt ifrån att komma igen gnyr jag lite och får återigen kämpa med att hålla tillbaka, nu när jag inte har någon kontroll själv är det väldigt svårt när det är så skönt. Du hör hur jag inte har långt kvar "Nej du jag skulle inte tro det, du kommer inte utan att jag sagt så, Hora". Jag kvider till och ber dig desperat "snälla Herrn, snälla kan jag få komma?".Du sitter tyst en liten stund och hör hur jag får svårare och svårare att både koncentrera mig och hålla mig. "Ja kom då" säger du tyst. "Tack Herrn, Tack snälla Herrn" kvider jag fram innan jag kommer.Efter att det fått lugna sig lite knyter du upp och lossar repen. Du visar mig dörren och låter mig gå, nu får jag klara mig själv. 6543 5 1 vuosi sitten