Han ska va borta fram till onsdag då det gått en vecka. Mer än en vecka gillar varken han eller jag att va ifrån varandra.
Men grälar gör vi fram och tillbaka ofta.

Känns som jag får göra allt i ett hem. Men samtidigt så går jag på dagligverksamhet 2g i veckan, sen har jag möten med olika håll som läkarmöten, tandläkaren, ekonomin, familje viktiga möten. Asså sjukt mycket möten till o från.
Jag är sjuk. Så sjuk att jag kan inte va i jobbmarknaden.
Men där känner jag att min fästman inte förstår. Jag hade önskat han på sina lediga dagar då han jobbar inte heller fulltid, inte sitter i soffan o degar.
Att tvätta, städa, diska o laga mat samma dag o så gå ut med hunden mellan varje varv är ett av det svåraste. Men jag biter ihop o ändå försöker. Här om sisten kände jag att jag klarar det inte, så jag öppna lite alchol på det o slet ut mig som in i....
Jag vill ju bara få all skit gjord. Vill inte ha stök och disk.

Senast jag fick min mens i sep, jag blir ju så sjuk då. Det vet min fästman o han försöker alltid se till att jag inte e ensamen just då. För han vet att då kan jag inte klara mig, når inte 1m framför mig att kunna nå ett glas o tabletter, finns ingen chans för mig då kramper sätter igång.
Han får släppa allt han gör för att va min extra hand. Sen när vi sover får han hålla om mig som annars ingen av oss gillar, bara då jag har menskramper. Ligger o skakar av smärta o han får skeda den stora skeden tills jag somnar. Men då somnar jag snabbt, snabbare än vanligt. Även om smärtan e hög. Att veta att han håller om mig o inte vill se mig i sån smärta. Kan sätta mig in i hans sitts där då se sin älskade skakar av höga smärtanfall måste vara hämskt. Men så lever vi varje månad. Även min bästis har varit med då jag fått menskramper. Så han vet efter det vad jag menar, att jag menar på fullaste alvar att jag inte får va själv. Ibland får vi ringa mitt ex som får se till mig. Sjukvården har aldrig hjälpt till trotts man sökt hjälp många år. Nu har jag en app på mobilen som säger vilken dag den kommer exakt o jag får bara ligga i sängen då.

När det oskar så vet min fästman att jag e rädd. Han är hemma för min skull då om han inte jobbar den dagen. Annars så säger han att jag får försöka stå ut så kommer han efter jobbet o då kommer han o håller extra mycket om mig.

Filmer o serier som jag vill se ihop. Han säger vi kan se det ihop endast om vi båda gillar det. Annars kan jag se det med min bästis det min fästman inte vill se.
Om min fästman redan sett en film, ser han om den för min skull. Oftast väntar han se nått vi båda gillar tillsammans.

Varje natt när vi ska sova ger han mig en puss och säger godnatt. Vänder sin rygg mot mig. Ska han inte upp o jobba så får jag riva o klämma på hans rygg. Annars vänder jag med min rygg mot hans rygg, drar ner hans boxershorts en liten bit o sätter min iskalla rumpa mot honoms rumpa, mina iskalla fötter mot hans lår.
Han ligger kvar o värmer mig. Han vet att jag får annars ont i magen om jag e kall o då får han gå upp mitt i natten för att hämta mig nått o dricka o tabletter.

När han går till jobbet så ger han mig en puss varje gång. När han träffar mig o kommer till mig så får jag en puss varje gång. Då o då innan han stoppar snus i munnen får jag en puss.
Men ibland kräver jag att hångla. Hånglar gärna massor med honom. Vi är grymt bra på att hångla tillsammans. Våra munnar e skapta för att hångla ihop. Ibland kommer jag till soffan han ligger i o sätter mig över honom för att bara hångla.
En puss o en kyss brukar han inte säga nej till.
Men nu innan han åkte iväg så ville han inte pussa mig. Han var trött o grinig. Han hade knuffat undan mig o sagt nej. Gillade inte alls bli undan knuffad utomhus o få ett nej. Jag var på bra humör innan han lyckades gö mig pissoff. Skrek åt han att det var ju bra att han ska åka. För då slipper jag se han på en vecka då han bettede sig så. Jag är sur än. Han har inte ens bett om ursäkt.
Jag vill inte ge min kärlek till nån som knuffar undan mig. Inte okej. Stort nej från min sida o jag kan va sur länge.

Men jag saknar hans doft, hans kyssar. När han rör mig, när han väl gör det. Men jag måste be honom röra vid mig innan han tar på mig. Han vill inte röra mig innan jag säger åt honom. Han själv känner inte behovet att ta på mig.
Ni som tror han e borta o e otrogna, ni får tro det. Jag vet i alla fall att han kommer inte va med en enda tjej där borta (han är hetro, inte bi o inte gay). Är det nått som jag kan lita på här i livet så är det att han är 100% trogen. Så tro vad ni vill, för ingen kan ändra att jag litar på min fästman 110%.
Han skriver varje natt när han går lägger sig ett sms till mig Godnatt o att han älskar mig.