Men jag kan inte... O det passar in på så jäcligt äckligt många saker just nu... Jag kan inte klå prins Carl-Philip i kuragömma tex. Inatt var drömmen för stark och verklig. Jag ville men kunde inte heller kyssa min mans två bästa kompisar. Jag kunde inte hitta passet. Jag kunde inte hitta lugnet... 

Även i vaket tillstånd kan jag inte. Kan inte bestämma mitt humör. Kan inte orka mer än jah gör. Kan inte ordna så de jag vill ska lämna mig i fred och kan inte fixa så att de jag önskar hör av sig mer. Jag kan inte vara intresserad av sådant jag inte är... 

Det bara är så. Det får jag acceptera. Men det kan jag nästan inte...