Det är en av de smärtsammaste upplevelserna jag haft. Hundratals gånger värre än våldtäkten jag råkade ut för. Känslomässigt sett. Så toppar Gruppsexet listan.

 Master ville bjuda mig på dejt, jag blev överlycklig, äntligen en helkväll med honom, kanske en skön stund efteråt. Få känna hur jag tillhör honom, på riktigt. En timme innan avtalad tid kommer han, med vackra stövlar och sa varsågod (som han nu tagit tillbaka, jag trodde det var en gåva). Han börjar då ge mig hintar om att ett hotellrum väntar. Med lite sällskap. Hjärtat sjunker lite, men tänker att okej, kanske en till man...vi har haft trekant förut. Okej, kul grej då, en knappast vad jag drömt om. Vi åker. Jag får reda på att det är fler än en man. Jag har nu lite panik och säger det. Han ler och lugnar mig, verkar inte ta det på allvar. Vi anländer i hotellrummet. En man öppnar. Ser genast en till kvinna. Tänker att vi kanske ska ha sex framför det andra paret. Sedan kommer en kvinna till. Vi pratar, mycket trevligt folk. Verkligen. Det sätter igång. Helt okej. Jag har ju min master...men vänta, vart är han...jo han tillfredställer en av kvinnorna. Jag känner obehaget växa men sväljer det. Lekar fortskrider...jag har fortfarande inte fått röra eller blivit berörd av min master. Han är upptagen med de andra kvinnorna. Jag har ångest nu, men fortsätter vara med i lekarna...dom tar på mig, smeker mig och jag låtsas njuta. Vet inte hur jag ska ta mig igenom det, mer än att bita ihop.

Känner mig så lurad. HAN VISSTE ATT JAG INTE VILLE SE HONOM MED ANDRA KVINNOR. Att jag inte klarade det, att jag hade vissa känslor för honom och att det blev för mycket. Jag hade sagt det ett flertal gånger genom åren. Ändå var ni nu här.

Äntligen, han ska binda mig framför de andra. Äntligen kanske jag får hans smekningar. Känna att jag är hans. Han binder mig, mekaniskt. Inte en smekning. inte en beröring, han tittar inte ens på mig. Övergår till att visa binding på en av de andra kvinnorna. Henne kysser han på halsen och smeker hett. Jag står på sidan om, bortkommen.

Flyttar till sängen, jag minns inte vad som sker, bara att han börjar knulla en av kvinnorna framför ögonen på mig, och det andra paret håller på...och jag sitter på sängkanten ensam. Han förbarmar sig över mig senare, en liten stund, med halvslak kuk. När dom andra kvinnorna vilar.

 Någon fler man dyker upp, men vi måste snart åka. Master drar med en kvinna in på toan och jag hör hur han ger henne njutning, gång på gång. Jag vill kräkas av ångest nu. När han är klar, efter långa minuter, så ber jag att få följa honom. Han måste åka och göra annat, hade tänkt lämna mig. Men jag orkar inte vara kvar, är totalt förintad. Han skjutsar hem mig, jag är ganska ärlig...men ångesten kommer ikapp mig senare och allting blossar upp. Det blir en lång ensam natt, jag saknar honom och hade behövt prata då. Inte blivit lämnad, för att han skulle jobba. Jag sov knappt på 5 dygn efter det. bara korta stunder, då jag vaknade i ångest. Och trots att det gått 4 månader får jag fortfarande mycket stark ångest och panik när jag tänker på den där stunden Vi har pratat. Flera gånger.

Han säger att jag lägger fel värdering i vad som skedde, och att det faktiskt skulle varit fler män, men att dom aldrig dök upp. Och att jag hade kunnat stoppa närsomhelst, men vet han hur svårt det hade varit för mig? Min skräck att göra honom besviken, känner han väl till. Att i ett rum med okända människor säga att nej, ta mig härifrån. På en
gång. Förnedra honom inför gruppen. Och ta hans besvikelse, när han ville vara "snäll"  och ge mig en speciell julgåva.

Han kanske inte gör det till mer än vad det var. Det var sex. Och han tycker inte mindre om mig för att han knullade dom andra. Jag vet att det är så, delvis. Jag vill nog bara ha mer av honom, än vad han vill ha av mig. Jag måste finna andra, sköna, fina män att njuta med. Inte sitta och vänta på att han ska behaga ta sig tid. Det är JAG som har makten i mitt liv. Han ska inte styra det.

Jag minns hur hetsigt och kåt han var dagarna efter, när vi pratade om det och jag fortfarande inte vågade säga hela totala sanningen, utan fortfarande låtsades att det var iaf 60% bra. Han menade att den stora njutningen var den nu, efteråt, mellan oss. I minnet. Så jag fick förvisso höra hur han njöt av att se mig få kuk och fittan slickad av en annan kvinna. Hur han hade njutit av att se vad som skedde med mig, hur jag hade slickat fitta och fått grov kuk. Ett bränsle till vår eld, absolut. Jag ska inte förneka att jag då anade motivet till det hela...något jag gärna hade fått veta innan, hade då upplevt allting annorlunda och kanske gett mig hän. Den rena njutningen han fann, i att se mig behandlas av andra. Han kände inget för de andra, han kände dem ju inte ens. Han bara lekte. Jag tror inte heller att han kanske förstod, hur jag uppfattade situationen. Men nu vet han. Han glömde bort mig, i sin iver. Och han glömde mig inte på det sätt en master ingorerar för att tillrättavisa, detta kändes mer som en...slapp glömska, han tappade mig i hettan, helt enkelt. Jag vet att ingen är felfri. Men jag vet att han vet, hur det kan skada en undergivens förtoende och tillit.

Än idag, är jag nära att bryta allt. Avsluta kontakten. Men något håller mig kvar, han har funnits i mitt liv i 4 år. Jag har ingen som står mig närmare, på det sättet. Ingen jag kan njuta med så och våga visa mig så naken för. Kanske den kärlek jag försöker förneka, för jag hatar honom nu, i vissa stunder. Jag börjar sakta lära mig se honom för det han är. Det han hädanefter måste vara, för att jag ska stå ut;

 En skön kuk att njuta av. Inget mer. En skön kuk och en fast hand som min kropp njuter av. En begåvad älskare. Det gör allting lättare, jag känner hur jag återvinner makten över min själv och min kropp. Tar mig ur hans grepp. Det finns så många bättre män, som är mer ämnade för mig. Som en dag kanske älskar mig och bara mig.
Han kan inte finna en mer lojal undergiven kvinna, det lovar jag dig. Min vilja att vara till lags är stundvis självförintande, det är inte bra. Jag lär sakta mig att ta mig ur det.  Det går riktigt bra nu. Jag finner gränserna för vad som är självstärkande och självdestruktivt.

Men jag tappade all den respekt jag någonsin haft för honom. Han krympte i mina ögon. Jag tar nu flera steg tillbaka, han får inte komma in i mitt hjärta. Jag låser porten och tar på mig skölden. Måste se oss för vad vi är. Vi är njutningsvänner. Att han stundvis bor hos mig, och blir en del av min vardag, är vad som fått mig att i svaga stunder tro att vi är mer än kk's. Fått mig att tro att jag kan förvänta mig vissa saker av honom. Hur han är varm, smekande och kan ägna en vecka i rad åt att bo här, bara kramas och smekas och vara "go". Även om jag är sjuk, trött eller nere och inte mitt vanliga kåtglada jag. Så finns han ändå där. Vissa stunder. Någon slags trygghet och värme. Det positiva har övervikt. Han har stärkt mig oerhört också. Lärt mig att älska mig själv, min kropp och den jag är. Det är långt bortom sexet och dominansen och lekarna. Jag tror det är vad som gör att jag inte bryter.



Det går inte att göra ogjort. Nu ligger det hos mig att glömma och gå vidare, tusenfallt starkare och lyckligare än innan. Det tar bara tid.