Jag ser det inte som negativt. Men ytlighetens flyktighet är ett mynt med två sidor. Å ena sidan är det lätt att ta kontakt. Lätt att döda några timmar. Man snackar i några dagar. Sen vet man inte riktigt hur man ska fortsätta. Det blir svårt att skriva nästa meddelande. Det rinner ut i sanden. Och tillslut vet man bara om varandra. Jag kanske bara är dålig på att konversera. 

För övrig har jag alldeles för mycket att göra, och alldeles för roligt när jag gör det. Jag kommer ha episka berättelser att dra när det är dags för mig att få säga "på min tid förstår ni..."