Vi har tagit upp kontakten igen, det har några av er sett. Det gick inte att hålla eldarna från varandra... Det känns så tomt när du inte messar till mig, eller när vi inte pratat på ett tag. Vi hade några mysiga stunder på telefon för att par veckor sedan, det var härligt!

Jag trodde nog att elden skulle falna om den inte fick syre på ett tag, men det är nog så att den brinner så försiktigt men bestämt. När jag pratar med dig så flammar den upp igen. Nu har det varit tyst i helgen igen, fick ett mess i morse, svarade för sent på det antar jag så jag hörde inget mer sedan... Du är nog hemma igen nu. Jag hoppas på att få prata med dig igen snart! Kanske få mysa till det lite...? Känns som en svår väntan, jag vet att jag inte borde känna så, men jag gör det...

Jag fantiserar om att träffa dig igen, få hålla om dig igen, krama och kyssa dig och dina härliga bröst! Kanske till och med få känna ditt våta sköte... Det var lite halvdant sist, härligt men halvdant, vi skulle ha... ja du vet... Blir det en nästa gång? Jag tror att jag vill igen... frågan är om du vill...? Det pirrar i magen på mig när jag tänker på dig, hur det skulle vara att få vara naken med dig och ha lite bättre utrymme...

När kan det i så fall bli...? Mycket jobb nu och en hel del annat ivägen för äventyret.

Vintern hänger sig kvar som ett blött täcke över mig, ena dagen känns hoppet om att sommaren är på väg, nästa dag snöar det, det är april och vårväder det...

Jag känner mig ledsen, jag har säkert försummat dig nu ett tag, men det är inte medvetet, jag lovar... du finns där i mina tankar varje dag och ibland på natten med... Tänk om jag fick träffa dig igen... vad skulle vi göra då...?

Puss på dig min hemliga vän!
Påskkramar till er andra som hittat tillbaka hit!