Idag kan jag inte annat än konstatera att det definitivt finns hopp om livet.

Hela vintern och våren har jag jobbat som ett djur, och har inte haft ett uns energi över till att vara särskilt utåtriktad. Sliten, helt enkelt.

MEEN - så blev det plötsligt högsommar, och nånstans ifrån kom det minsann lite energi igen! Säkert beror det också på att semestern börjar kännas som den är inom räckhåll...sex veckor utan måsten :)

Det är märkligt att ska vara så väderberoende egenltigen, men det kanske ligger i generna hos oss svenskar.

/Nord