Jag håller med dig i att de flesta kvinnor är underlägsna männen rent fysiskt i om med kropsmassa/styrka, och att vi därför faktiskt måste analysera och göra fler riskbedömningar än männen gör om vi ska träffa någon. Börjar varningssignalerna blinka, så drar man sig helt enkelt ur, eftersom att det inte känns bra att gå vidare mot en träff. Man tappar intresset för personen och den eventuella lusten som kanske byggts upp. Sen är det också en annan viktig detalj som gör oss mindre benägna att träffa män vi inte känner. Bristen på att respektera ett nej. Redan här inne där män inte kan tvinga en till något alls, och alltså inte har något övertag, så försöker de flesta inte ens att utmåla en bild av att de respekterar den de är "intresserade" av. Hur ofta får vi inte mail trots att vi i presentationer skriver "tack, men nej tack" till män. Oavsett orsaken, så har vi redan där sagt nej, vilket totalt ignoreras och inkorgen består till 90% av mail från män som tycker att kvinnan borde känna sig överlycklig och utvald för att just hon får möjlighet att träffa, och ligga, med honom. Skrattetande. Det verkar heller inte vara så många av kvinnorna som faktiskt reagerar över beteendet medvetet, det har blivit en norm att män inte vet att nej betyder nej. Och vi förväntar oss, mer eller mindre, att de heller inte vet det om det är så att vi träffar någon IRL. Därför måste vi lyssna, kanske till överdrift, på de varningssignaler som dyker upp när vi pratar med män. Klickar det inte på en gång i mail/chat, så avblåser vi hellre. Självklart vet jag att det finns jättetrevliga och normala män också! Jag drar inte alla över en kam, jag vet att ni finns. Men tyvärr är det ju så att ni har mer folkvett och självrespekt, och därför inte drar lika mycket uppmärksamhet till er. Vilket är tråkigt. De som är bra borde ju lyftas fram istället för att gömmas undan.