Jag förstår att ni tycker det, jag tycker väl egentligen också att det var ett övergrepp. Idag gör jag nog det, på sätt och vis. 

Men grejen är att jag har valt att inte se på det så. Flera dagar efteråt var jag jätteglad för att jag hade blivit av med oskulden och det tog lång tid innan jag förstod att min sexdebut snarare hade varit riktigt dålig. 

Jag var ju bara 14 år när det hände och hade verkligen ingenting att relatera till, inget att jämföra med. Till viss del vill jag skylla det på dåtidens sexspalter i Frida-tidningen där det tydligt skrevs att det var fullt normalt att det tjejen fick ont vid första samlaget. Det var accepterat att första gången skulle vara dålig och smärtsam för tjejen, på den tiden trodde man ju dessutom att mödomshinnan fanns och man hade nyligen "kommit på" att det faktiskt inte var nödvändigt att tjejen började blöda vid penetration.

Vad jag minns av sexspalterna i tjejtidningar på den tiden förklarades det aldrig klart och tydligt att första samlaget inte var tvunget att göra ont för tjejen. Det skrevs aldrig något om att första gången kunde vara skön, man fokuserade bara på att "det är vanligt att det gör ont vid första samlaget", osv. Likadant var det i skolans biologiböcker: man tog klart och tydligt upp att samlaget kunde göra ont första gången, men det stod inte ett ord om att det egentligen skulle vara skönt. Och nu menar jag högstadiets biologibok: Biologi Spektrum från "Liber Utbildning", tryckt 1995 (har fortfarande kvar den så jag kollade tryckåret). Några av er kanske hade samma bok?

Idag vet jag ju bättre, antagligen mest på grund av sexuell instinkt. Och om sex inte var skönt så skulle folk nog inte snacka så jäkla mycket om det, hahaha! Så idag vet jag ju bättre, men jag tänker ändå inte på min debut som ett övergrepp. Insikten om vad som hände den där kvällen kom först flera år senare, tror jag var 20-21 år när jag började fatta. Men trots det tänker jag på min debut som "ickeövergrepp". Kanske mest för att jag var glad och nöjd i flera dagar efteråt.

Dessutom är det ju 15 år sedan det hände :-)

Det ironiska med det hela är att jag ville bli av med oskulden eftersom "alla andra" hade gjort det, och det var inte förrän efteråt som jag insåg att faktiskt alla mina kompisar som påstått att de hade haft sex, egentligen ljög.

Det som dock är lite jobbigt, som jag också kom på när jag skrev förra inlägget, är att minnas hur ung och osäker jag var. Hur jag på så många sätt och vis fortfarande var ett barn och långt ifrån redo att ha sex. Och därmed var det väl också extra lätt för Kristoffer att göra vad han ville med mig. Nu som vuxen kan jag nästan bli lite äcklad av honom: han var mycket väl medveten om att jag bara var 14 år för jag var kompis med och gick i samma klass som hans lillebror. Det tycker jag är lite äckligt att tänka på idag hur Kristoffer visste det men ändå hade sex med mig.

Men som sagt, det är 15 år sedan. Det är ju mycket som skulle vara annorlunda om man hade vetat då, vad man vet nu, eller hur? ;-)