Äntligen måndag! Vi hade messat lite under morgonen och du skrev att du hade tid att prata vid halv tolv. Jag hade några möten att ta hand om, men när de var slut strax efter elva, då kände jag mig rastlös och orolig... Ett missförstånd i att jag skrev att jag var färdigmötad och väntade på samtal (från dig) tolkades av dig som om att jag hade mer jobb... Du messade att du blev orolig... Jag blev mer rastlös och ringde... inget svar... :o Har hon blivit skrämd nu?

Det löste sig dock, vi fick en fin varm pratstund om både ditt och datt. Vi undrade igen, båda var för sig, hur det kunde bli så här...? Jag berättade att jag tänkt på dig hela helgen, du sa likadant. Det är en spänning i våra samtal, som nästan går att ta på fortfarande. Jag blir varm i hela kroppen och lite kåt om jag skall vara fullständigt ärlig, när jag pratar med dig. Tankarna flyr till dina bilder och till hur din röst låter när du har det mysigt... Det är som en drog, vill bara ha mera... mera... mera... Ligger kvar i sängen, där jag pratat med dig, ett litet tag... ;)

Du har en hel del ledigt i veckan, det gör mig glad, vi kan kanske få en hel del pratstunder i veckan, kanske kan vi träffas med? Du hade en idé om onsdagen...

Våra diskussioner gör att allvaret kryper allt närmare, det lindar sig som ett elektriskt fält runt mig, skulle det alltså kunna vara möjligt att få träffa dig, rentav denna veckan? Jag är lite skrämd av att mina känslor dragit iväg med mig på det här viset. Vad kan vi lära oss av din vän som söker det grönare gräset...? Det är kanske med elden som med barnen, de måste uppleva något för att förstå, det räcker inte med att pappa säger att "man kan slå sig om man slamsar runt så där inomhus" PANG, dottern for med huvet i leksaksspisen och det blev förstås gråt.

Bränt barn skyr elden, heter det ju... hmmm elden, den förtrollande, underbara elden, härlig men farlig... Kan vi hantera den...? Hur är det med våran eld, mig har den inte bränt...? Än så länge vill jag bara ha mera... härligt, men farligt?

Hur blir det om vi träffas? Var kan vi tänkas träffas? Jag har en idé, förslagen som jag är, alkolisten är slug, den som dyrkar elden likaså... Vågar vi? Vad kommer du att tycka om mig, vad kommer jag att tycka om dig? Jag är fullständigt ärlig med dig, kommer att vara det i fortsättningen också. Hoppas det inte skrämmer dig... jag har fortfarande inga planer på att lämna det liv jag har ska sägas, det har inte du heller om nu inte din vän satt griller i huvudet på dig...? Hoppas det går bra för dem, mina tankar går till hennes man och barn, men vi människor är oss själv närmast, det är nog så... Det kommer att lösa sig för dem, jag är övertygad om det, bara de har modet att PRATA med varandra!

Prata ja, vem trodde att du skulle ringa upp mig, jag messade dig först på forumet, du ringde mig först. Nu har vi en gemensam eld att förtrolla oss i... Så det kan bli, utan att vi ens träffats... Jag längtar redan efter att få prata med dig igen, vi har fortfarande mycket att lära oss om varandra, jag vill lära mig mer, hur är det med dig? :)

*smeker dig i nacken och kysser dig* Vinkar sedan till er andra som gästar min dagbok... *kram*