Orsaken till att jag lägger ner ett tag är olika händelser.
Jag har gjort många misstag i mitt liv, det största nu är att jag trott att jag mådde bra. Det gör jag inte. Det krävdes en enda kommentar för att få mig trilla ner i avgrunden igen. En alldeles vanlig, vänlig, alldaglig kommentar. Inte alls illa menad utan sagd i ren välmening. Jag har försökt ignorera den i ett par dagar men idag brast det.

Idag kom en del frågor och kommentarer från helt andra människor som gjorde att jag återigen känner mig fullständigt värdelös.
Jag har ett gott självförtroende, jag vet vad jag kan, vad jag är bra på men min självkänsla existerar inte.
Idag förstår jag fullständigt dem som skär sig. Att för en stund få slippa smärtan inuti och istället fokusera på en fysisk smärta, en påtaglig smärta. En gripbar smärta som SYNS, som jag kan ta på, förstå.
Jag vet tom vart jag skulle skära mig om jag skulle göra det. Jag vet exakt vilken punkt på armen jag skulle börja och vart jag skulle sluta. Det ska jag nu inte, jag har barn att tänka på och min ork nu måste räcka till att ta hand om dem, att orka gå upp och se till att de har det de behöver.
Men precis så jävla dåligt mår jag.

Därför lägger jag ner nu ett tag. Tar en paus, ett brejk. Vissa av er har mig på msn, jag kanske kommer att finnas där, kanske inte.

Ha det så bra alla ni som jag pratat med här. Kram, Jolo