Jag hamnade på ett blogginlägg här på K6 som fick mig att fundera lite över feminism och synen på vad som är framgång.

Det är lite märkligt hur det som blir männens sysslor blir sedda som "bättre". Det är "coolare" att vara iväg och jaga än att ta hand om barn och samla basföda. Det är "coolare" att döda, blöda och dö för ett abstrakt begrepp "fosterland", och någon kung, än att hjälpa till att vårda skadade. Det är "coolare" att vara framgångsrik inom affärsvärlden än att vara det inom familjesfären. Varför? Ja, det verkar som att män ser upp till andra män och kvinnor ser upp till män. Den ordningen har jag inget svar på varför den existerar, men det verkar vara genomgående så rollerna definierats. Jag undrar om det hade varit så "häftigt" att vara affärsman om det varit en kvinnlig domän. Då hade det snarare varit en "kvinnofälla" eller något i den stilen. Och sett ur det perspektivet är det helt legitimt att fråga sig varför feminister inte börjar sätta status på sig själva, för det verkar vara något av problemet...