På den här typen av sidor så pratas det ofta om hur vi uttrycker oss i text, hur presentationer ska vara, hur mail ska skrivas, osv. Men frånsett klagomål på kukbilder så talas det sällan om bildspråk och vad vi vill förmedla med våra bilder. Våra bilder, vad vi väljer att fota, hur vi väljer att fota och vad vi väljer att visa, säger minst lika mycket om oss som personer, om inte mer.

Då jag själv är väldigt intresserad av fotografering och människor/psykologi, så har jag min egna syn och mina egna teorier. Speciellt män är väldigt simplistiska och uppenbara. Speciellt män väljer att riktigt gräva ner sig själva i vad de TROR att alla kvinnor finner attraktivt, vilket ofta resulterar i övertydlig "skitnödighet." Det är därför vi ofta ser kukar, män som spänner sina muskler, män som kramar barn och hundar (för känsliga män är hett), män som visar upp sina tatueringar (om tatueringarna sitter på en avlägsen kroppsdel, så kan vi vara säkra på att han försöker få med nämnda kroppsdel i fokus, hur mycket han än måste förställa kroppen), män som spelar ett instrument (Mmm-musiker...), män som försöker se hårda ut (kvinnor gillar farliga män), män i kostym (dominanta mäns go to-klädsel), män som poserar framför fina bilar och visar upp andra dyra ägodelar (kvinnor gillar rika/framgångsrika män), män i yrkeskläder (för kvinnor vill ju ha poliser, brandmän, väktare, mm.) osv, osv.

Så, vad säger den här typen av bildspråk? Personligen så anser jag att det blir platt opersonlighet och osäkerhet. Det blir alldeles för tydligt, d.v.s. oavslappnat skitnödigt, att de försöker finna intressenter baserat på ytlighet och slätstrukna fördomar om vad "alla" kvinnor vill ha. De väljer ett slags "The Game"-närmande framför ärlighet och ödmjukhet gällande vilka de är som personer.

Vad anser ni själva?